Bygg- & bogemenskaper
Visa alla bygg- och bogemenskaper

HUS- & PROJEKTBLOGGAR

Senaste bloggarna från bygg- och bogemenskaper
Kopparslagaren En oas mitt i staden 18 Mar 2022

I centrala Hudiksvall finns bostadsrättsföreningen Koppar­slagaren. Ett hållbart och socialt boende som föddes då sju vänner bestämde sig för att de skulle bo ihop på äldre dagar. Jag parkerar bilen på Salutorget i Hudiksvall, går förbi Hemköp, och svänger av åt vänster. Direkt därefter går jag in genom två svarta portdörrar – och en oas breder ut sig framför mig. Ljudet från bilarna utanför hörs knappt längre och grönskan är påtaglig. Odlings­lådor, fruktträd och färgglada trädgårdsmöbler skapar en känsla av att befinna sig på landsbygden. Här, i bostadsrättsföreningen Kopparslagaren, bor bland andra Eva Bovin. Hon välkomnar mig in i sin lägenhet på nedre plan. Stora fönster vätter ut mot den lummiga innergården – vilket inte bara är estetiskt. Bostaden har enbart söderfönster och tunga bakväggar som absorberar solvärmen för att ta tillvara den passiva värmen så gott det går. – När vi skrev stadgarna till den här föreningen som sedan bildades, bostadsrättsföreningen Kopparslagaren, så ingick det i stadgarna att vi…, säger Eva, som avbryts av att Tony Björklund kommer in. Han fyller i: – …skulle bygga på det mest resurssnåla sättet, och att det ska bygga på en social gemenskap. Bestämde sig för att bo ihop Tony är arkitekten bakom bygget, och det var när några medlemmar träffade honom som tanken på att faktiskt bygga ett ekohus slog rot. – Bostadsrättsföreningen hade vi redan bildat. Vi var sju stycken som hade bestämt oss för att vi ville bo tillsammans, men vi lyckades inte hitta något objekt. Men så träffade vi Tony. Tony ägde ett av husen där BRF Koppar­slagaren i dag finns och hade bott där sedan 2007. Bostadsrättsföreningen äger i dag samtliga byggnader runt innergården, varav ett av husen har byggts från grunden, på en tomt som tidigare var helt oexploaterad. Sammanlagt finns där i dag tio hushåll. Majoriteten äldre, men även några yngre, yrkesverksamma. – Det är en hopplös situation att bli gammal och bo i ett vanligt hyreshus resten av sitt liv. Det är för mig helt otänkbart, säger Eva, om varför hon började drömma om ett alternativt sätt att bo på.  Hon och sex liktänkande hade bestämt sig för att de ville bo ihop på gamla dagar. Till en början var det den sociala sidan som var det viktigaste för dem. Men att det sedermera mynnade ut i ett hållbart boende även vad gäller klimatet, det var perfekt, menar Eva. – När vi då fick chansen att bygga ett hus, som vi var med på från grunden, då kunde vi ju verkligen förverkliga vår ambition att det skulle byggas på bästa hållbara sätt. Och det var ju ett äventyr, att göra det, säger hon och tillägger: – Tony har en hel del erfarenhet, och vi alla är ju mer eller mindre amatörbyggare, men att gå igenom allt, in i grunden – det var ett riktigt detektivarbete. Kompost och urinseparering Kopparslagaren har dessutom ett kompostsystem och urinseparering i det nybyggda huset. – Urinsepareringen är någonting som vi satte in för framtiden, för i dag är det svårt att få tag på en bonde som tar hand om 3 000 liter urin, säger Eva. Tony förklarar: – De behöver bortåt 30 000 liter för att det ska vara värt för dem att ta hand om det. – Men vi tänker oss att det i framtiden mycket väl kan komma att bli en möjlig guldgruva på grund av fosforbristen, fortsätter Eva. Regnvatten är också någonting som man tar tillvara på i ekohuset. Allt regnvatten som landar på taken samlas i en stor tank, och används sedan till att spola i toaletterna med.  – Och vi har en kran i varje toalett, som gör att vi kan använda regnvattnet till andra saker också, säger Tony. BRF Kopparslagen stod helt färdig i januari 2018. Totalt finns det tolv lägenheter, av vilka två i dag är gemensamhetsutrymmen för de som bor där, en affärslokal och en gemensam tvättstuga och bastu, med mera. Gemensamma utrymmen Men är det ett kollektiv? Nja. Men nästan. Ett mellanting mellan kollektivhus och bostadsrättsförening, skulle Tony säga. De har ingen gemensam matsal, vilket är ett av riktlinjerna för ett kollektivhus. Men de har sina gemensamhetsutrymmen, de äter ibland tillsammans och håller koll på varandra så att alla mår bra. Ibland gör de också utflykter ihop. – Jag skötte om mina gamla föräldrar som bodde på en stor hälsingegård. Jag insåg att så kunde mitt liv aldrig bli. Jag skulle aldrig kunna få något av mina barn att ställa upp på det sätt som jag gjorde. Hur skulle jag då kunna ha en vettig och värdig ålderdom? Det enda sättet är att bo tillsammans med andra, och dela på tidningar, bil och de saker som kostar för ett enskilt hushåll. För mig kändes det helt självklart, säger Eva. – Jag brukar säga så här när folk frågar hur det är att bo så här: det är som ett äktenskap. Vi lever tätt ihop och vi har olika åsikter och ibland kan det skära sig. Men jag tycker att vi på något sätt balanserar oss igenom det här, för att vi har en väldigt stark vilja att leva tillsammans. Vi tycker att det är idealiskt. Så ser jag på det, säger Tony. Investeringarna Exempel på några av de långsiktiga investeringar som gjorts för hållbarhet i BRF Kopparslagarens ekohus: • Stommen består av huvudsakligen homogent trä, med isolering av träfiber. Totalt är 45 ton trä, med sitt kolinnehåll, inlagrat i huset. • Aktiv solenergi genom 28 solceller som både levererar el till nätet och den egna batteribanken. Huset klarar kortare strömavbrott. • Vindkraftverk. • Eldstäder och murade skorstenar som alternativ värmekälla. • Lokala tillverkare, leverantörer och entreprenörer har använts, tillsammans med bostadsrättsföreningens egna medlemmars arbete. Text: Moa Åhs Foto Den här artikeln publicerades i #Hälsingland 2019-10

Rådgivning

Senast besvarade frågan: Lästips?
Högst rankade svaret: Javisst! Här är en bra början: LITTERATUR PÅ SVENSKA BIG-gruppen, Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1982.  BIG-gruppen, Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning. Studiehandledning, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1983.  BIG-gruppen genom Blomberg, Ingela och Kärnekull, Kerstin, Bygga seniorboende tillsammans – en handbok, AB Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2013.  Blomberg, Ingela och Persson, Elin, Typ-program för kollektivhus, 2019. Boverket. Bostäder med gemensamma delar.  Boverket. Byggemenskaper som en del i bostadsförsörjningen. 2018:32. Boverket. Byggemenskaper i bostadsförsörjningen. Broschyr. November 2018. Broms Wessel, Ola & Hedström, Hasse, Byggemenskaper: handbok om att bygga tillsammans, Arkitektur förlag, Stockholm, 2016.  Crona, Kajsa, Att bygga billigt är dyrt - finansieringens påverkan på boendets kvalitet och hållbarhet, CBA & Sweco, 2019. Grip, Elsa, Kärnekull, Kerstin & Sillén, Ingrid (red.), Gemenskap och samarbete: att bygga upp och bo i kollektivhus, Migra förlag, Stockholm, 2014.  Karlskrona Seniorhusförening, Handbok för seniorboende, Karlskrona, 2009. Lauthers, Gunilla, Ljungberg, Leif & Palm Lindén, Karin, Kök för gemenskap i kollektivhus och kvarterslokaler, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1988.  Lundahl, Gunilla & Sangregorio, Inga-Lisa, Femton kollektivhus: en idé förverkligas, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1992.  Sangregorio, Inga-Lisa, Kollektivhus i dag, Byggforskningsrådet, Stockholm, 2000.  Westholm, Helena, De byggde gemenskap – erfarenheter från tio bygg- och bogemenskaper i Sverige, Chalmers University Press, 2019. LITTERATUR PÅ ANDRA SPRÅK Becker, Annette m fl, Bauen und Wohnen in Gemeinschaft/Building and Living in Communities – Ideen, Prozesse, Architectur/Ideas, Processes, Architechture, Birkhauser, Basel, 2015.  Bruneau, Anne, Commun village : 40 ans d'aventures en habitat participative, (2016) Brusselmans, L., Depraetere, A., De Decker, P., Hubeau, B., Ryckewaert, M., Van Damme, W., Van den Broeck, K., Van den Houte, K., Vermeir, D. & Verstraete, J. (2019). New residential initiatives: the second wave. Analysis of the written survey on social housing innovations with a focus on co-living and community living. Leuven: Steunpunt Wonen. Besser, Jutta, Zuzammen ist man nicht allein. Alternative wohnprojekte führ Jung und Alt, Patmos Verlag, Mannheim, 2010.  Broutin, Michel m fl, 40 années d’habitats groupé (2014).  Chris Coates,“Utopia Britannica. British Utopian Experiments: 1325 - 2000”, Diggers & Dreamers Publications, London, 2001.  Chris Coates, “Communes Britannica. History of Communal Living in Britain 1939-2000”, Diggers & Dreamers Publications, London, 2013.  Dansk Bygningsarv (2016) Fremtidens bofællesskaber: Funktionstømte bygninger – i storbyen, provinsbyen og på landet. Copenhagen: Udlændinge-, Integrations- og Boligministeriet  Dethier, P., & Halleux, J.-M. (2019). Habitat groupé et autopromotion collective : quel accompagnement pour favoriser l'auto-organisation ? Bulletin de la Société Géographique de Liège, 72. Durrett, Charles m fl, The Senior Cohousing Handbook. A Community Approach to Independent Living, New Society Publishers, Gabriola Island, Canada, 2009.  Euvrard, Anne-Laure (red), Le Livre Blanc de l'Habitat Participatif, (2011).  Gaëlle De Smet en Wim Rasschaert, Draaiboek Community Land Trust, CLT Gent (2019).  Guide de l'autopromotion, Association Eco-Quartier (2015)  id22 : Institute for Creative Sustainability: Experimentcity, Cohousing Cultures, Handbook for self-organized, communityoriented and sustainable housing, jovis Verlag, Berlin, 2012.  id22 : Institute for Creative Sustainability, Lafond, Michael and Tsvetkova, Larisa (ed), CoHousing Inclusive. Self-organized, Community-Led Housing for All, jovis Verlag, Berlin, 2017.  Korpela, Salla, Yhteinen Talo, Ryhmärakennuttaminen ja yhteisöasumisen pohjoismainen malli (Det gemensamma huset, byggemenskap och nordisk modell för samhällsliv). Into, Helsinki, 2014.  Krämer, Stefan och Kuhn, Gerd, Städte und Baugemeinschaften. Wüstenrot Stiftung och Karl Krämer Verlag, Stuttgart, 2016.  Lietart, Mathieu, Le cohabitat. Reconstrusions des villages en ville! (2012) McCamant, Kathryn; Durrett, Charles, Creating Cohousing. Building Sustainable Communities., New Society Publishers, Gabriola Island, Canada, 2011.  Nothegger, Barbara, Sieben Stock Dorf, Wohnexperimente für eine bessere Zukunft, Salzburg-Wien, 2017.  Parvin, Alastair, Saxby, David, Cerulli, Christina & Schneider, Tatjana, A Right to Build – the next mass-housebuilding industry, 2011. Pedersen, Max, Det store eksperiment. Hverdagsliv i seniorbofællesskaberne, Statens Byggeforskningsinstitut, København, 2013.  Realdania By&Byg, Byggefællesskaber. Beboerdrevet boligbyggeri i byudvikling, Köbenhavn, 2019.  Realdania m fl, Vaerdiprogram Fremtidens urbane seniorkollegie, 2019. Realdania, Længe leve landsbyerne - en metode til strategisk planlægning for levedygtige landsbyer, maj 2020. Réseau national des collectivités pour l'habitat participative, Collectivités et habitat participatif. Une nouvelle manière d‘engager la transition sur nos territoires, 28 opérations pionnières en habitat participatif en France (2018). Samenhuizen, Inventaris woongemeenschappen in Vlaanderen en Brussel, (2018). Samenhuizen in beeld -- binnenkijken bij woongemeenschappen in België, Samenhuizen Vzw (2019). Sangregorio, Inga-Lisa, Collaborative housing in Sweden, Byggforskningsrådet, Stockholm, 2000.  Stiftung Trias, Rechtsformen für Wohnprojekte. Stiftung Trias, Hattingen, 2016.  Vancayzeele, Nicolas, Cohousing en duurzame steden: Op zoek naar de sociale meerwaarde van cohousing voor buurt en samenleving/ Cohousing in sustainable cities In search of the social added value of cohousing in neighborhoods, mastersupppsats Brüssel (2017) Vestbro, Dick Urban (red), Living together – Cohousing Ideas and Realities Around the World, Living together - cohousing ideas and realities around the world: proceedings from the International Collaborative Housing Conference in Stockholm 5-9 May 2010, Division of Urban and Regional Studies, Royal Institute of Technology in Collaboration with Kollektivhus NU, Stockholm, 2010.  Vitra Design Museum, Together! The New Architecture of the Collective. Ruby Press, 2017.  Wohnbund, Europe. Co-operative housing (2015). Wohnbund e. V. (red.), Europa; Gemeinsam wohnen/Europe: Co-operative Housing, JOVIS Verlag Gmbh, Berlin, 2015.  Urgent.Agency, LB Analyse, DeleBy – bofællesskaber som drivkraft for regional udvikling, Udlændinge-, Integrations- og Boligministeriet, 2016. 
Frågan besvarad av Redaktionen, Privatperson

Magasinet

Nyheter om bygg- och bogemenskaper och socialt byggande

Nyheter

Om socialt byggande i Sverige och världen
Förslag om idéburen bostadssektor med stöd till bygg- och bogemenskaper 6 Sep 2022 Den 30 mars 2022 kom betänkandet från regeringsutredningen ”En socialt hållbar bostadsförsörjning”. Några av förslagen riktas direkt till bygg- och bogemenskaper.  ”Sänk tröskeln till en god bostad” är namnet på betänkandet (SOU 2022:14). Utredningens uppdrag var att undersöka hur dagens bostadspolitiska verktyg fungerar för att alla ska ha en god bostad. Det fanns dessutom ett särskilt utredningsdirektiv om att ”Analysera villkoren för den icke-spekulativa bostadsmarknaden och lämna förslag på hur den delen av bostadsmarknaden kan öka i Sverige”. Förslag om ett nytt namn - idéburen bostadssektor Utredningen föreslår ett nytt namn på den bostadssektor som har andra ändamål än vinst. Idag är den i stort sett okänd. Den nya beteckningen, idéburen bostadssektor, gör den synlig och enklare att förklara och diskutera om. Till den idéburna sektorn räknas t.ex. bostadsstiftelser, Stockholms Kooperativa Bostadsförening och alla föreningar och projekt med bygg- och bogemenskaper. Karolina Skog (mp) var utredare. På ett möte i Göteborg den 25 april sammanfattade hon utmaningarna på dagens bostadsmarknad: • höga trösklar in för många och strukturell hemlöshet (det betyder att man inte har en plånbok som är stor nog, eller referenser, man har inga andra problem) • ojämlik bostadsmarknad och ett ökande gap mellan insiders och outsiders • barnfamiljer med svag köpkraft är utsatta Utredningen har följt aktörer och aktiva inom det idéburna byggandet; bl.a. Föreningen för Byggemenskaper, Kollektivhus Nu och Hela Sverige Ska Leva (HSSL). I betänkandet finns några konkreta förslag, som är lätta att genomföra och inte kostar mycket. Förslag om verksamhetsbidrag till intresseorganisationer som främjar idéburet bostadsbyggande Stödet ska endast kunna gå till ekonomiska och ideella föreningar som ger kostnadsfri rådgivning och vägledning till grupper. Boverket föreslås kunna dela ut 8 Mkr per år. Förslag om att förordningen om stöd till byggmenskaper utvidgas till svb-bolag Det finns ett stöd sedan 2020 om 4 Mkr per år som ekonomiska föreningar kan söka till projekt med byggemenskaper. Det används mest till att finansiera projektlotsar och annat kunskapsstöd. Förslaget går ut på att aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning också ska kunna söka stödet. Sådana s.k. svb-bolag finns t.ex. i Kolmården och i Röstånga. Vad händer? Betänkandet har varit ute på remiss till många kommuner och andra berörda organisationer. Idéburna organisationer som Föreningen för Byggemenskaper och Jagvillhabostad har besvarat remissen. 22 augusti var sista dagen. Efter valet i höst kan nästa regering, oavsett färg, ta med förslagen i sin budgetproposition till riksdagen för beslut, att börja gälla en bit in på 2023. Text: Ylva Sandström, Föreningen för Byggemenskaper

Inspiration

Ta del av andras erfarenheter och berättelser om vägen hem
Projektet Bygatan är i full gång
Föreningen för Byggemenskaper driver sedan november 2021 projektet ”BYGATAN – Brukarstyrd gestaltning och implementering av resilienta livsmiljöer på landsbygderna”. Projektet stöds av Vinnova inom ramen för deras utlysning kring gestaltad livsmiljö och ”The European Bauhaus”.  Projektet leds av Föreningen för Byggemenskaper och partnerskapet består av följande parter:  • Andreastorpet • Bysjöstrand Ekoby Ekonomisk Förening • ByggDialog Dalarna • Röstånga R:ekoby (Röstånga ekoby Ekonomisk Förening) • Inspire 4eu AB • Boman arkitektur AB • Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) Vilket alltså ger en skön mix av föreningar, företag och akademi.  Vi har arbetat ihop sedan november 2021 och kommer att fortsätta i projektet fram till oktober 2023. Total omslutning är 6msek under denna projektperiod.  Vi har nu satsat rejält efter att pandemin släppt sitt grepp och kommit ingång med flera fysiska träffar och har fler evenemang och lär-träffar inplanerade. Redan i januari var det Andreastorpet som tog emot oss och under tre dagar arbetade vi tillsammans med frågor kring gestaltad livsmiljö; inkludering, ekonomi, process och bred aktörsmedverkan samt estetik och tillgängliga livsmiljöer.  Vi fann att detta ville vi absolut ha mer av. Tematiska grupper mellan pilotbyarna etablerades som kom at arbeta mellan våra fysiska lär-träffar.  Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE), deltog och gav viktig input till vidare arbete och breddat synsätt på hur vi kan ta processerna vidare. Vi lade också fram en plan på hur vi ser ett framväxande forskarnätverk för ”våra frågor” skulle vara byggemenskaper och ekobyar behjälpliga utifrån gestaltning och gemensamma byggnader och ytor.  I april träffades vi i ett vår-vackert Röstånga. Mycket hade hunnit hända under tiden som haft negativ påverkan på planerade byggnationer av hyresbostäder. I samband med att stödet till byggande av hyresbostäder togs bort från 2022, fick detta stor påverkan. Temagrupperna; gemensamma rum, teknik och organisation fick tid att redovisa och följa upp sitt arbete med samtliga medverkande. Gruppernas fortsatta prioriteringar lades också fast. T.ex. så kommer ”Gemensamma rum” att jobba fram kartor över platsernas Ekosystemtjänster. Gruppen organisation kommer att jobba fram ett anpassat upplägg kring process- och beslutsmodellen ”Sociokrati”. Teknikgruppen kommer att jobba vidare med smarta lösningar för energi och elproduktion.  Med stöd från ACE genomfördes dessa tre dagar genom samskapande och kreativa processer där alla ritade, ändrade, ifrågasatte och tänkte nytt. Fantastiskt roligt och spännande. Efter denna lät-träff åkte samtliga tillbaka till sina resp. platser med helt nya perspektiv och synsätt som således förtydligar och förbättra den gestaltade livsmiljön. T.ex. så kommer Bygatan vid Bysjöstrand att gestaltas om från att vara ”bara en bygata” till att bli en mötes- och lekplats med möjligheter till spontana samtal och träffar. Vad händer med skogsdungen i Röstånga – det ska bli intressant att se? Föreningen för Byggemenskaper har också påbörjat arbetet med internationellt erfarenhetsutbyte, lär-portalen Bo&ByggIhop samt det stora arbetet med den nationella mötesplatsen för socialt byggande som genomförs vart annat år ”Mötesplats socialt byggande”, inför 2023.  Nu arbetar våra temagrupper vidare, nästa träff blir i Grangärde, där Bysjöstrand Ekoby tar emot pilotbyarna den 28-30 juli 2022. Det blir också tid för mycket bad i vackra Bysjön.  Återkom gärna till oss om ni vill veta mer eller har frågor.  Lisa Fröbel Föreningen för Byggemenskaper samt Bysjöstrand Ekoby lisa@4eu.se tel: 070 336 02 22 Sara Eriksson Röstånga R:ekoby (Röstånga ekoby Ekonomisk Förening) sarasockerbit@gmail.com tel: 073 391 44 33 John Helmfridsson Föreningen för Byggemenskaper / Andreastorpet / Boman Arkitektur  johnhelmfrid@gmail.com Tel: 070 825 09 26