Inspirationsposter

Stöd till åtta bygg- och bogemenskaper under 2020 Under 2020 och 2021 finns ett stöd till bygg- och bogemenskaper. Det prövas på försök, syftet är att kunna ge ett kunskapsstöd till projekten genom att finansiera projektlotsar. Under 2020 fanns tre miljoner kronor vilket räckte till åtta projekt. 2021 finns fyra miljoner. Boverket handlägger ansökningarna och beslutar. Villkor för att få stöd är att man bildat en ekonomisk förening med minst sex medlemmar och en insats på minst 10 000 kr var.  En vanlig ekonomisk förening, liksom bostadsrätt och kooperativ hyresrätt som är särskilda slag av ekonomiska föreningar, kan söka stödet. Högst 400 000 kr utgår till ett projekt.   Vilka fick stöd under 2020? Projekten är av helt olika karaktär.  Brf Lyckan, Göteborg Lyckan är ett litet projekt med en knapp handfull lägenheter. Gruppen fick  för 5 - 6 år sedan veta att Göteborgs stad då satsade på byggemenskaper. De beskrev ett projekt utformat efter devisen centralt – barnvänligt – hållbart och fick en markreservation. Tomten är en tidigare p-plats och ligger i Vasastaden, en central och attraktiv del av Göteborg. Upplåtelseform bostadsrätt och byggstart hösten 2020.  Brf Röda Oasen, Malmö Sege Park var tidigare ett mentalsjukhus. Idag pågår stadsdelsutveckling. Byggnaderna från förr kommer i de flesta fall att byggas om till bostäder. I övrigt tillkommer många bostäder genom nyproduktion. Röda Oasen kommer köpa en av de äldre byggnaderna och bygga om det till ett kollektivhus med 13 lägenheter och några uthyrningsrum. Ett storkök och andra gemensamma lokaler kommer byggas. Projektet började med att en mindre grupp beskrev projektidén och sedan vidgades till fler medlemmar. Föreningen får tillgång till huset under våren 2021.  I höst börjar ombyggnaden som till stor del kommer genomföras med självbyggeri.  Byggemenskap Gården, Uppsala Rosendal är en ny stadsdel i Uppsala. Kommunen har en tydlig strategi för satsningen på hållbarhet i flera bemärkelser.  Rosendal får flera tusen nya bostäder och byggs ut i fem etapper. En av byggherrarna är byggemenskapen Gården, det största byggemenskapsprojektet som genomförs i landet just nu. Devisen är ekologiskt – ekonomiskt – socialt. Gården får 30 lägenheter och gemensamma lokaler. Byggstarten skedde i oktober 2020. Upplåtelseformerna blir både bostadsrätt och hyresrätt.   Hästen kooperativ hyresrättsförening, Ockelbo Den kooperativa hyresrättsföreningen har funnits i flera år, behovet av nya bostäder för seniorer är stort och Hästen fick en tomt av kommunen i ett centralt läge. Det tog tid, men i december 2020 kunde man till slut trycka på knappen för byggstart. Hästen får 17 lägenheter och en gemensam lokal. Särskilt intressant är bildandet av Ockelbo kooperativa fastigheter AB, som ägs till 40 % av Ockelbo kommun och till 60 % av Hästen. Föreningen kommer att blockhyra sin fastighet av det nya bolaget, det är alltså inte en ägarmodell där föreningen har allt ansvar själv. Lindberga By ekonomisk förening, Vingåker I byn Österåker finns en stor andel äldre som bor i egna hem, men skulle behöva flytta till nya lättskötta bostäder. Civilsamhället är livaktigt och tog tag i frågan. Diskussionerna ledde till ett projektförslag med nya bostäder som ska byggas på kommunal mark som en ny ”by”  i centrum av Österåker. Andra idéer är ett litet servicecenter, med bland annat en digital lanthandel. Sörmlands Sparbank bidrog med 30 000 kr till en arkitekt. Ritningsförslaget visar mindre lägenheter som har direkt access till en inglasad utomhusmiljö. En ekonomisk förening kommer att organisera hela projektet med servicecenter med mera och fungera som”byggherremotor” för de nya bostäderna. Föreningen har fått Boverkets stöd.   Kolmården Byggemenskap, ekonomisk förening I Kolmården finns den mindre tätorten Krokek och byn Kvarsebo, belägna  några mil från Norrköping. Behovet av nya bostäder är stort, särskilt för seniorerna som vill kunna flytta från sina hus.  Kolmårdens byggemenskap, bildad 2020, har fått Boverkets stöd.  Intresse har vuxit sig starkt. Kolmårdens Utvecklingsbolag AB (med särskild vinstbegränsning) bildades också under 2020, och blir enligt planerna byggherre och fastighetsägare för de båda ekonomiska föreningarna.     Byggemenskap Lund ekonomisk förening I Lund byggs en ny stor stadsdel, Brunnshög, där kommunen vill få en blandad bebyggelse. Initiativet till detta projekt har tagits av Dennis Kerkhoff, som är byggprojektledare med rötterna i Holland.  Där är byggemenskaper vanliga inslag i byggande och boende. Av informationen på kommunens hemsida kan man dra slutsatsen att Kerkhoff i realiteten blir projektutvecklare för byggemenskapen, tillika projektlots.  I maj 2020 togs beslutet om att ge projektet en markanvisning.  Brf Villa Mälarhöjden, Stockholm Stadsdelen Mälarhöjden byggdes för cirka 100 år sedan. En stor del av bebyggelsen utgörs av villor i lummiga trädgårdar.  Enligt detaljplanen får fler hus byggas på tomten där Brf Villa Mälarhöjden ska byggas.  Idag finns ett hus för en familj, när det är klart kommer det finnas två nya hus och föreningen får sammanlagt sex bostäder. Bygget sker under 2021. Arkitekterna bakom projektet tillämpar öppenhet med informationen om föreningen, även den ekonomiska planen. Sök på föreningens namn.  Ylva Sandström Artikeln publicerades först i Bo Tillsammans nr 57. Fotograf Lena Gustafsson/Byggemenskapen Gården 
Presentation: Riktlinjer för markanvisningar till stöd för byggemenskaper Pia Westford, forskare på RISE, har utarbetat förslag till riktlinjer för markanvisningar till stöd för byggemenskaper. Syftet med forskningen, som utförts på uppdrag av projektet DiverCity, har varit att undersöka möjligheter och hinder för byggemenskaper i kommunala riktlinjer för markanvisningar samt att föreslå policyförändringar. Målet är att riktlinjer i framtiden ska möjliggöra byggemenskaper på ett tydligare sätt. Utvärdering av kommunala riktlinjer har gjorts i Örebro, Uppsala, Stockholm, Linköping samt Malmö (remissversion). STUDIENS RESULTAT  • Riktlinjer för markanvisningar tyder på att markanvisningar i sin helhet inte ger stöd för byggemenskaper. En preliminär bedömning är att det främst har sin orsak i kommunernas utgångspunkter och arbetsformer och delvis i otydlighet i dokumentens utformning.  • Byggemenskaper ges främst legitimitet genom den instrumentella rollen att uppfylla kommunala hållbarhetsmål. Den samhällsroll som definierar kooperativa byggherrar - autonomi och demokratisk medverkan - är förhållandevis osynlig i de kommunala riktlinjerna (utom i Malmö) och även i gruppdiskussionerna.  • Tydlighet i målformuleringar och koppling till olika utvärderingskriterier. Alla har mål för ökad konkurrens. I mål för miljön, stadsbyggandet och bostadsförsörjningen framträder tydliga skillnader. Örebro ställer t.ex. krav på byggherren att bygga bostäder med överkomliga hyror.  • En utbredd användning av anbudstävling och jämförelseförfaranden för överlåtelser av mark kan tyda på att metoderna för överlåtelse i sig inte är ett stort hinder. Det framgår dock inte i vilken omfattning olika metoder används.  • Tre kommuner använder endast fast pris för överlåtelser, Örebro uttalar särskilt att de vill motverka markspekulation. Linköping använder pris efter anbud.  • Markanvisning sker före detaljplanearbetet i Stockholm, Uppsala och troligtvis även i Örebro. Processen kan alltså eventuellt vara en barriär för BG i dessa kommuner.  • Krav och kriterier som innebär att byggherren förväntas ha tidigare erfarenhet finns i tre av kommunerna (en otydlig kring krav) och innebär ett uppenbart hinder för BG.  • Malmö skiljer sig från övriga kommuner genom att peka ut BG som byggherre och skapar möjligheter för dem i mål och kriterier, i kraven på aktörerna, i anvisningsmetoderna, i erbjudandet att välja mellan köp och tomträtt och i prissättning och betalningskrav i samband med markköp. Malmö har tagit ställning till att ”medborgargrunden” är det viktigaste skälet till att bana väg för byggemenskaper. POLICYREKOMMENDATIONER • Kommunen kan tydligt ta ställning till varför den vill anvisa mark till byggemenskaper, och hur den ser på värdet av byggemenskapernas autonomi och demokratiska medverkan.  • Användning av anbudstävling och jämförelseförfaranden med fast pris på marken samt beredskap med små tomter och enkla detaljplaner kan utvecklas hos fler kommuner.  • Samordna riktlinjer för markanvisningar med riktlinjer inom andra policyområden, i synnerhet bostadsförsörjning och stadsplanering. Om t.ex. tomträtt behandlas i något annat dokument än i riktlinjerna för markanvisning kan riktlinjerna hänvisa till detta.  “Kooperativt byggande ses som en tredje sektor vid sidan av staten och marknaden. Legitimitet genom autonomi och demokratisk medverkan.” • Möjligheten till tomträtt kan utvecklas och anpassas till byggemenskaper.  • För att få genomlysta beslut om markanvisningar och acceptans för besluten, kan det vara lämpligt att låta en jury med intressenter från flera olika nämnder och vid behov externa experter bedöma anbuden.  • Riktlinjerna kan tydligare visa hur byggherrar hittar fram till vägledning och stöd. Att upprätta ett intressentregister kan stödja matchningen mellan byggherrar och markägare.  • Det finns behov av att utveckla metoderna för att bedöma samhällsvärdet av de olika kvaliteter som byggemenskaper kan bidra med. Det kan även röra metoder för bedömning av trovärdigheten att en aktör fullföljer sina förslag.  • På lång sikt, i samband med att nya invånare övertar bostäder och lokaler, är det svårt att förhindra att ursprungliga ambitioner i byggemenskaperna förändras. Det finns skäl för kommuner att ta ställning till dessa långsiktiga perspektiv.  BYGGEMENSKAPERS SAMHÄLLSROLL - TRE PERSPEKTIV • Kooperativt byggande ses som en tredje sektor vid sidan av staten och marknaden. Legitimitet genom autonomi och demokratisk medverkan. • BG ses som en icke-spekulativ aktör på kommersiella marknader. Legitimitet genom komplementärt utbud. • BG ges en instrumentell roll som statens eller kommunens verktyg. Legitimitet genom kollektiva värden och bidrag till att nå offentliga hållbarhetsmål. Ta del av Pia Westfords presentation från projektkonferensen den 17 september. Rapporten kommer publiceras i sin helhet efter färdigställande.