Kunskapsposter

Rapporter Bygg- och bogemenskaper i Nederländerna Nederländerna har en spännande bostadshistoria med många paralleller till Sverige. Här finns motsvarigheter till miljonprogrammet med sitt storskaliga byggande, schematiska småhusområden byggda av stora bostadsaktörer och en bostadspolitik som liksom i Sverige förändrades kraftigt efter 1990. Rapporten består av två delar med år 2000 som en sorts vattendelare. Kring 1990 fanns det minst 10 000 bogemenskaper av olika slag, alla startade av grupper som ville hitta andra sätt att bo och som genomförde sina projekt tillsammans. Det gjorde Nederländerna till landet med flest kollektiv i världen – efter Danmark. Många, särskilt mindre kollektiv, har visserligen upphört att existera, men det finns fortfarande många och fler tillkommer hela tiden. Kollektivrörelsen var accepterad och fick stöd av olika slag, men var aldrig en viktig fråga i den officiella bostadspolitiken. Efter år 2000 blev den politiska viljan att få igång mer självbyggeri eller snarare egenregibyggande, individuellt och i grupp, allt starkare. Man ville ha ett alternativ till det konventionella byggandet av flerbostadshus eller småhus i standardiserad form. Det visade sig vara svårare än man insett att få kommuner och bostadsaktörer att förändra sina arbetssätt och regeringen tillsatte till och med ett expertteam (task-force skulle vi säga på svenska) med uppgift att få fart på utvecklingen av självbyggeriet. Det har delvis lyckats tack vare de olika politiska initiativen. Vår rapport bygger på rapporter och litteraturstudier men också på studiebesök i kollektiva boendeformer vid olika tillfällen från 1990 och framåt. Därför blandar vi fakta med olika projekt som vi besökt – eller enbart läst oss till. Så gott det nu går att läsa holländska. I rapporten finns också material från studiebesök i två städer som satsat på självbyggeri i olika former under 2000-talet, Amsterdam och Almere. I Nederländerna fanns länge en motsvarighet till det svenska byggforskningsrådet, enbart inriktat på bostadsutveckling och med både forskning och experimentbyggande på agendan. Stuurgroep Experimenten Volkshuisvesting (SEV) som år 2012 gick upp i det stora nederländska forskningsoch kunskapsnätverket Platform31. SEV med sin dåvarande chef Jeroen Singelenberg har genom åren bidragit med försök och utvärdering av många olika aspekter på bostadsbyggande och bostadspolitik i Nederländerna. Kerstin Kärnekull och Jan Rydén Länk till rapporten

Rapporter Varför läggs en del kollektivhus ned? 2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet av Ulrika Egerö. • De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus. • Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset sålts till en oengagerad fastighetsägare.

Rapporter Byggemenskaper som en del i bostadsförsörjningen Boverkets introduktion till byggemenskaper vänder främst till kommunala tjänstemän och politiker med ansvar för bostadsförsörjning och stadsutveckling, inklusive fysisk planering och markanvisning.