Bloggposter

Kopparslagaren 31 Okt 2019 En oas mitt i staden I centrala Hudiksvall finns bostadsrättsföreningen Koppar­slagaren. Ett hållbart och socialt boende som föddes då sju vänner bestämde sig för att de skulle bo ihop på äldre dagar. Jag parkerar bilen på Salutorget i Hudiksvall, går förbi Hemköp, och svänger av åt vänster. Direkt därefter går jag in genom två svarta portdörrar – och en oas breder ut sig framför mig. Ljudet från bilarna utanför hörs knappt längre och grönskan är påtaglig. Odlings­lådor, fruktträd och färgglada trädgårdsmöbler skapar en känsla av att befinna sig på landsbygden. Här, i bostadsrättsföreningen Kopparslagaren, bor bland andra Eva Bovin. Hon välkomnar mig in i sin lägenhet på nedre plan. Stora fönster vätter ut mot den lummiga innergården – vilket inte bara är estetiskt. Bostaden har enbart söderfönster och tunga bakväggar som absorberar solvärmen för att ta tillvara den passiva värmen så gott det går. – När vi skrev stadgarna till den här föreningen som sedan bildades, bostadsrättsföreningen Kopparslagaren, så ingick det i stadgarna att vi…, säger Eva, som avbryts av att Tony Björklund kommer in. Han fyller i: – …skulle bygga på det mest resurssnåla sättet, och att det ska bygga på en social gemenskap. Bestämde sig för att bo ihop Tony är arkitekten bakom bygget, och det var när några medlemmar träffade honom som tanken på att faktiskt bygga ett ekohus slog rot. – Bostadsrättsföreningen hade vi redan bildat. Vi var sju stycken som hade bestämt oss för att vi ville bo tillsammans, men vi lyckades inte hitta något objekt. Men så träffade vi Tony. Tony ägde ett av husen där BRF Koppar­slagaren i dag finns och hade bott där sedan 2007. Bostadsrättsföreningen äger i dag samtliga byggnader runt innergården, varav ett av husen har byggts från grunden, på en tomt som tidigare var helt oexploaterad. Sammanlagt finns där i dag tio hushåll. Majoriteten äldre, men även några yngre, yrkesverksamma. – Det är en hopplös situation att bli gammal och bo i ett vanligt hyreshus resten av sitt liv. Det är för mig helt otänkbart, säger Eva, om varför hon började drömma om ett alternativt sätt att bo på.  Hon och sex liktänkande hade bestämt sig för att de ville bo ihop på gamla dagar. Till en början var det den sociala sidan som var det viktigaste för dem. Men att det sedermera mynnade ut i ett hållbart boende även vad gäller klimatet, det var perfekt, menar Eva. – När vi då fick chansen att bygga ett hus, som vi var med på från grunden, då kunde vi ju verkligen förverkliga vår ambition att det skulle byggas på bästa hållbara sätt. Och det var ju ett äventyr, att göra det, säger hon och tillägger: – Tony har en hel del erfarenhet, och vi alla är ju mer eller mindre amatörbyggare, men att gå igenom allt, in i grunden – det var ett riktigt detektivarbete. Kompost och urinseparering Kopparslagaren har dessutom ett kompostsystem och urinseparering i det nybyggda huset. – Urinsepareringen är någonting som vi satte in för framtiden, för i dag är det svårt att få tag på en bonde som tar hand om 3 000 liter urin, säger Eva. Tony förklarar: – De behöver bortåt 30 000 liter för att det ska vara värt för dem att ta hand om det. – Men vi tänker oss att det i framtiden mycket väl kan komma att bli en möjlig guldgruva på grund av fosforbristen, fortsätter Eva. Regnvatten är också någonting som man tar tillvara på i ekohuset. Allt regnvatten som landar på taken samlas i en stor tank, och används sedan till att spola i toaletterna med.  – Och vi har en kran i varje toalett, som gör att vi kan använda regnvattnet till andra saker också, säger Tony. BRF Kopparslagen stod helt färdig i januari 2018. Totalt finns det tolv lägenheter, av vilka två i dag är gemensamhetsutrymmen för de som bor där, en affärslokal och en gemensam tvättstuga och bastu, med mera. Gemensamma utrymmen Men är det ett kollektiv? Nja. Men nästan. Ett mellanting mellan kollektivhus och bostadsrättsförening, skulle Tony säga. De har ingen gemensam matsal, vilket är ett av riktlinjerna för ett kollektivhus. Men de har sina gemensamhetsutrymmen, de äter ibland tillsammans och håller koll på varandra så att alla mår bra. Ibland gör de också utflykter ihop. – Jag skötte om mina gamla föräldrar som bodde på en stor hälsingegård. Jag insåg att så kunde mitt liv aldrig bli. Jag skulle aldrig kunna få något av mina barn att ställa upp på det sätt som jag gjorde. Hur skulle jag då kunna ha en vettig och värdig ålderdom? Det enda sättet är att bo tillsammans med andra, och dela på tidningar, bil och de saker som kostar för ett enskilt hushåll. För mig kändes det helt självklart, säger Eva. – Jag brukar säga så här när folk frågar hur det är att bo så här: det är som ett äktenskap. Vi lever tätt ihop och vi har olika åsikter och ibland kan det skära sig. Men jag tycker att vi på något sätt balanserar oss igenom det här, för att vi har en väldigt stark vilja att leva tillsammans. Vi tycker att det är idealiskt. Så ser jag på det, säger Tony. Investeringarna Exempel på några av de långsiktiga investeringar som gjorts för hållbarhet i BRF Kopparslagarens ekohus: • Stommen består av huvudsakligen homogent trä, med isolering av träfiber. Totalt är 45 ton trä, med sitt kolinnehåll, inlagrat i huset. • Aktiv solenergi genom 28 solceller som både levererar el till nätet och den egna batteribanken. Huset klarar kortare strömavbrott. • Vindkraftverk. • Eldstäder och murade skorstenar som alternativ värmekälla. • Lokala tillverkare, leverantörer och entreprenörer har använts, tillsammans med bostadsrättsföreningens egna medlemmars arbete. Text: Moa Åhs Foto Den här artikeln publicerades i #Hälsingland 2019-10
Byggemenskap Bysjöstrand 22 Aug 2020 Lyx i Livet med skogens skördar & närodlat. Nu är det skördetider, jag njuter av trädgårdens leverans av salladssorter, potatis, kål i olika former, squash, hallon och självfallet vackra tomater. Skogen bjuder i år på stora mängder blåbär och jag kommer ofta hem med svampkorgen fylld, nu väntas snart lingontider och samtidigt ska äpplena tas om hand. Att kunna få bo så här och leva med och nära naturen – följa årstider och kunna röra sig fritt utomhus utan att hela tiden se skyltar med ”håll avstånd” – känns som en lyx i livet. Samtidigt blir vi nu snabbt fler och fler som vill och väljer denna livsstil. Men ännu finns inte möjligheterna för många. Att i dessa tider förverkliga visionen om Bysjöstrands Ekoby, med mångfalder av boende, en livsstil som följer naturen och boendeformer som passar många – är verkligen idag mycket efterfrågat och intresserar en stor mängd familjer och individer. Vi fortsätter nu det planerade genomförandet av Bysjöstrands Ekoby. Vi arbetar med att färdigställa underlag för att kommunen ska kunna anta den reviderade detaljplanen. Vi vill starta samarbete med forskare och studenter, att följa vårat arbete och bygga en social boendemiljö. Vi vill starta Byggemenskaper för de som vill gå ihop och bygga själva – vi vill göra så mycket! Inom kort startas gallring av skogen – mer om detta kommer i senare inlägg. I augusti/september sker intervjuer av anmälda intressenter för att mer i detalj bygga fram kunskap om intressenternas önskemål, livsbehov och drömmar. Vi är ett år försenade på grund av den gångna sommarens inaktivitet – detta vill vi nu försäkra oss om att det inte blir en längre fördröjning. Kontakta mig gärna så kan jag än bättre beskriva tänkta planer och nästa steg i vårat planerade genomförande. //Lisa
Byggemenskap Bysjöstrand 14 Sep 2020 Vår vackra Plats I fredags tog jag och Thomas ihop med familjen Janus en promenad och fikastund vid Bysjöstrand. Nu kan man se höjdnivåerna, badviken, södra delen och infarten – bymitten, på ett väldigt tydligt sätt. Området präglas nu av ängs-karaktär och man kan verkligen föreställa sig får och betande djur vid sjökanten. – Ni vet väl om att ni kan åka in med bilen och vända längre in, om ni tvekar att stanna till pga. avfarten ner till Bysjöstrand. Den 5 oktober, kl. 15-17, vill vi kalla samtliga intresserade att medverka på vår Årsstämma som vi nu genomför som ett kombinerat fysiskt och online baserat event. På Facebook gruppen Bysjöstrand – Intressenter, kommer samtliga handlingar inför och efter mötet att finnas tillgängligt. Vi måste på stämma korrigera stadgar och aktivera föreningen fullt ut. Jag hoppas att ni som har intresse gärna anmäler er att deltaga denna eftermiddag. Antigen genom att skicka en mail till lisa@4eu.se, eller att anmäla er via FB. Vi jobbar också intensivt med kommunen för att färdigställa underlaget inför detaljplanen. Det är som tidigare nämnts frågorna kring VA som behöver förtydligas. Detta gör att vi nu förordar en lösning med slutet avloppsystem men där vi kopplar på med kommunalt dricksvatten. Vi siktar på att detaljplanen kommer upp för beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i oktober eller november detta år. Hör gärna av Er om ni vill veta mer detaljer. // Tjenixen Lisa
Byggemenskap Bysjöstrand 13 Okt 2020 Några tankar om Bysjöstrand och om ekobyar i allmänhet… Hej, Jag heter Jocke, är en framtida Bysjöstrandbo, och vill dela några tankar om Bysjöstrand och om ekobyar i allmänhet. Andra ämnen som berörs är land och stad, jobb och fritid, Sveriges modernisering, och den nödvändiga men tröga omställningen till ett hållbart samhälle.   Ekobyar, vad är det för nåt?  Global Ecovillage Network, som inkluderar ekobyar i 114 länder, föreslår följande definition: Ekoby: Ett lantligt eller urbant samhälle som är medvetet utformat genom lokalt ägda, participatoriska processer i hållbarhetens alla fyra dimensioner (social, kultur, ekologi och ekonomi) för att regenerera deras sociala och naturliga miljöer. FAQ – om ekobyar – ecovillages ? En ekoby är alltså en boplats som utformas av invånarna genom demokratiska beslut, i syfte att bygga och bo på ett sätt som är bra för både naturen och samhället. Kärnan är själva bostäderna: de består av miljövänliga material, placeras i landskapet med hänsyn ekosystemet, och erbjuder platser för rekreation, arbete och umgänge. Ekobyn underlättar också för de boende att i deras vardag bidra till ett hållbart samhälle. Hur detta sker bestämmer såklart de boende; exempelvis kan byn tillhandahålla lokaler och material för aktiviteter såsom studiecirklar, småföretagande, föreningsidrott och odling. Sist men inte minst befolkas byn av människor med olika bakgrunder – olika åldrar, nationaliteter, funktionsvariationer, trosuppfattningar och inkomstnivåer – på så vis gynnar de boende samhällets sociala hållbarhet, bara genom att umgås.   “““Jag är så trött på ord för deras egen skull i svindel och förbländning – vill jag med sand och smärgel vill jag skura fram ur dem de rena tecknen: spikar, trä och tegel.   OLLE SVENSSON, Med sand och smärgel””” Tänk om detta vore normen, om hållbarhet och demokrati värderades lika högt som pengar. Vi kan skapa en sådan norm, och att bygga en ekoby är ett litet steg i den riktningen. Ekobyns långsiktiga syfte är nämligen att bidra till omställningen av hela samhället, inte att skapa exklusiva oaser som utesluter de som inte identifierar sig med prefixet “eko-”. För att påverka samhället måste ekobyn vara en del av det, därför är det viktigt att de boende representerar hela samhället, och att ekobyn har nära relationer med grannorterna och välkomnar besökare.   Några ekobyar lär inte rädda världen, men varje by som byggs och varje lokalsamhälle som ställer om är ett steg framåt. Rom byggdes inte på en dag, och som kejsaren  Marcus Aurelius (som tydligen inte var nöjd med Rom) sade: